Min väg till att bli fastighetsmäklare
Jag har fått höra att jag som liten flicka ville bli som min pappa. Själv vill jag minnas att jag som femåring syftade på hans yrke, inte på personlighetsdragen, även om jag med åren har insett att vi faktiskt liknar varandra också där, både på gott och ont.
Som barn följde jag ofta med min pappa i hans arbete. Han hade ett självständigt jobb, ingen stämpelklocka utan hemmakontor och varje dag var annorlunda. Han träffade kunder, pratade mycket i telefon och rörde sig i jobbet både i skogen och till sjöss.
Jag har tillbringat min barndom och ungdom i en miljö där skogen låg bakom knuten och havet var bara ett stenkast därifrån. Än idag är skogen och havet mina själslandskap – på olika sätt, men lika viktiga båda två.
Min livslånga hobby är orientering, en sport där skogen fungerar som spelplan. För mig är det ett naturligt val: prestationen kräver förmåga att se helheten, uppmärksamhet på detaljer när situationen kräver det, koncentration, självständighet och uthållighet. En beskrivning som lika gärna kunde passa i en platsannons för en fastighetsmäklare.
Min väg fortsatte, och med den bakgrunden blev yrkesvalet till slut ganska självklart – det fick bli skogsbranschen. Inom det området kan jag kombinera min kärlek till skogen med orienteringen. Tack vare yrkesvalet och min hobby har jag i mitt liv fått familj, vänner, motionsglädje och god hälsa.
Precis som i en orienteringsuppgift, ställs vi även i livet inför vägskäl där vi måste välja riktning. Efter åren inom skogsbranschen valde jag en ny väg som ledde till en karriär inom bankvärlden. Den vägen tog mig genom många etapper. Jag fick möjligheten att lära mig mycket nytt, att anta intressanta och utmanande arbetsuppgifter, möta uppmuntrande chefer och underbara kolleger. Under den tiden blev jag också bekant med bostads- och fastighetsaffärernas krumelurer när mina kunder ställde frågor gällande sina bostadsaffärer. Det ligger inte i min natur att svara "jag vet inte" och lämna det där, i stället medger jag ärligt att jag inte vet, och lovar ta reda på.
Vid sidan av mitt bankjobb fick jag chansen att delta i en utbildning till fastighetsrepresentant. Jag tyckte att det var så intressant, att jag på kvällarna även började läsa till fastighetsmäklarexamen. Efter ett par månader fanns en glad överraskning i brevlådan – ett diplom som bekräftade att jag klarat provet.
Att börja använda LKV-beteckningen (auktoriserad fastighetsmäklare) i signaturen var dock ännu inte aktuellt utan jag fortsatte gå vidare inom bankvärlden. Åren gick, och när barnen flyttade hemifrån för att studera, insåg jag att jag hade fler arbetsår bakom mig än framför mig. Jag började fundera, att om jag ännu vill ha en tredje karriär, så är det dags nu.
Här är det dags att återvända till berättelsens början – vilka faktorer fick mig en gång att välja skogsbranschen? I vilket arbete kan jag hitta samma möjligheter, såsom självständigt arbete, eget ansvar, inga fasta arbetstider, ett rörligt och varierat jobb samt möjlighet att påverka sin egen inkomstnivå? Plan B började så småningom ta form: jag ska bli fastighetsmäklare!
Under min bankkarriär hade jag följt hur kunniga och professionella mäklare lyckades driva bostadsaffärer i mål med framgång. Jag visste att arbetet kräver bred kompetens inom många områden och med min erfarenhet från bankvärlden kände jag att här är det – min tredje och sista karriärväg!
Nu har jag arbetat inom fastighetsförmedling i sju år. Inget år har varit det andra likt, och under åren har det hänt mycket som jag själv inte kunnat påverka. Även här hämtar jag en liknelse från orienteringen: en kontrollsträcka i taget, fokusera på din egen insats, gör ditt jobb noggrant så når du målet. Ibland är terrängen lätt, ibland mer krävande, men i slutändan belönas ett noggrant utfört arbete – även på bostadsmarknaden.
Efter att ha bott i Borgå i över 30 år känner jag det lokala området och dess omgivning väl – och tillsammans täcker vi in så många olika typer av terräng som möjligt.
